- Hem
- /
- Lagar och regler
- /
- Jaktlagen
Jaktlagen
Nedan hittar du utdrag ur jaktlagen gällande de delar som berör jakt på Vildsvin. Vill du veta mer, så gå in på Jaktlag (1987:259).
Inledande bestämmelser
2 § Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg.
3 § Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon.
Detta gäller även inom Sveriges ekonomiska zon. Lag (1994:1820).
Viltvården
4 § Viltet skall vårdas i syfte att:
- bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och
- främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.
I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343).
6 § Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn, om det behövs för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom.
Beslutet ska avse ett visst begränsat område och vara tidsbegränsat.
Regeringen får meddela föreskrifter om vad förbud eller villkor enligt första stycket får omfatta. Lag (2021:793).
7 § Om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska dessa risker.
I myndighetens beslut skall bestämmas hur jakten skall bedrivas och om den skall ske genom jakträttshavarens försorg, om han har åtagit sig det, eller genom särskilt utsedda jägare. I beslutet skall också bestämmas hur det skall förfaras med djur som dödas eller fångas vid jakten.
8 § Om förekomsten av en viss viltart innebär betydande skaderisker, får regeringen i fråga om denna art föreskriva att den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om sådan jakt som avses i 7 §.
9 § Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får Polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning.
Regeringen får meddela föreskrifter om att Polismyndigheten får låta avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt. Lag (2014:698).
16 § Vid upplåtelse på viss tid som är minst ett år, skall avtalet alltid sägas upp för att det skall upphöra att gälla vid avtalstidens utgång. Avtalet skall, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp senast sex månader före avtalstidens utgång.
Om ett avtal som avses i första stycket inte sägs upp inom rätt tid anses det förlängt på tid som motsvarar upplåtelsetiden, dock längst fem år.
Ett avtal som slutits på obestämd tid skall, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast sex månader efter uppsägningen.
Uppsägning skall ske på det sätt som gäller för uppsägning enligt 8 kap. 8 § jordabalken. Lag (2000:593).
Läs mer i Svensk författningssamling på riksdagen.se.