1. Hem
  2. /
  3. Vildsvinsförvaltning
  4. /
  5. Krav på uppsamlingscentraler

Krav på uppsamlingscentraler

Uppsamlingscentraler (UC) definieras som lokaler som kan användas för tillfällig förvaring av fällt vilt i väntan på vidare transport till en vilthanteringsanläggning (VHA). En UC ska inte finnas längre än 50 km från där vildsvin fälls av jägare eller från en VHA. Uppsamlingscentralerna kan vara fasta eller mobila. En UC är inte ett hemslakteri som endast används inom jägarens eget hushåll, utan ska vara kopplat till en eller flera VHA. Uppsamlingscentraler ska vara en del av Sveriges primärproduktion och ska registreras och kontrolleras av länsstyrelsen. Dessa anläggningar ska uppfylla kraven nedan:

  • Att den ansvariga för UC ska ha genomgått utbildning om lagar och bestämmelser. Kunskap om hygienkrav är centralt, bland annat om hur viltet skyddas mot kontaminering.
  • Att UC ska ha kylkapacitet, rengöringsbara och desinficeringsbara ytor, med möjlighet till spolning och handtvätt.
  • Att länsstyrelsen vägleder om krav och kontroll av uppsamlingscentraler.
  • Att Vilthanteringsanläggningar informerar och om var UC, som är kopplade till VHA, finns belägna och hur jägare kontaktar ansvarig för uppsamlingscentralen och berörd Vilthanteringsanläggning.
  • Att UC ska ha kunskap om och förhindra införande och spridning av smittsamma sjukdomar.
  • Att UC ska säkerställa att det finns information om Trikintester, spridning av sjukdomar och vilka röda organ som Vilthanteringsanläggningen behöver för få tillvarataga djuret.
  • Att VHA ansvarar för Trikinprovet, när vildsvin passerar genom UC.

 

En god och hygienisk förflyttning av vildsvin från skog till kund

En död vildsvinskropp ligger på marken i en skog. Den är delvis täckt av jord, barr och gräs. Tät vegetation omger området, vilket inkluderar högt gräs och buskar.
Foto: Leon Johansson

Alla som på något sätt deltar i handhavandet av vildsvinet efter skott och levererar vildsvinet till en UC, bör ha en relevant utbildning/kunskap. Det kan vara genom HACCP-utbildning eller en grundläggande livsmedelshygien-utbildning, men även Jägarexamen bör stärka den del av utbildningen som berör viltet efter skott.

Ett antal kritiska moment som kan inverka negativt på köttets kvalitet är:

  • Skottets placering
  • Urtagning i skog
  • Hur djuret transporteras
  • Hygien vid slakt och styckning

 

Digital applikation för kommunikation mellan jägare, UC och VHA

För att skapa en länk mellan olika aktörer krävs en kommunikationsyta, t.ex. i form av en digital applikation för mobiltelefoner. Där ska jägaren kunna se hur och var ett fällt vilt kan lämnas in till en UC och kunna meddela till VHA, var och när inlämning skett till UC. Ansvariga för UC och Vilthanteringsanläggningar kan på detta sätt erbjuda utförlig information om tillgängligheten av inlämningsställen för vildsvin.

Ekonomi

En UC bör vara ekonomiskt fördelaktigt att driva. Investeringar, registrering och utbildning kan innebära kostnader som försvårar för den ansvariga för UC att vilja satsa på en sådan anläggning.
Det bör vara ett gemensamt intresse, både från jägare och VHA, att finna former för finansiering av UC. Här bör berörda intresseorganisationer och myndigheter, tillsammans, utforma förslag på olika former av stöd vid uppstart och drift av UC. Ett exempel är att ge investeringsstöd till de som vill driva en uppsamlingscentral eller subventionera kostnader för slaktavfall och/eller Trikinprov för VHA, som passerar genom en UC. En modell kan också vara att jägare betalar en summa för varje dygn som ett vildsvin hänger i en UC, t.ex. 50 kr/dygn upp till tre dagar. VHA drar av dygnskostnaderna på den summa som betalas till jägaren för köttet och som sedan VHA betalar till den ansvariga för UC. Detta kan bli ett viktigt tillskott för ett jaktlag som vill investera i ett kylrum på sin mark.

Slaktavfallshantering

För att öka incitamentet för VHA, att utveckla UC kopplat till sin verksamhet, bör slaktavfallhanteringen ses över. Kostnaderna bör utredas, men även hur man kan öka möjligheterna till att avfallet används till, till exempel djurfoder eller biogas. Detta kan bidra till att mer slaktavfall kommer in till VHA från jägare, vilket minskar andelen djurdelar som grävs ner eller slängs i skogen.

Här kan du läsa om alla krav men i denna text framhålls särskilt de krav som VHA vill ha på uppsamlingscentraler.