- Hem
- /
- Vildsvin som art
- /
- Artkunskap
- /
- Klimatavtryck av vildsvinskött
Klimatavtryck av vildsvinskött
Vildsvinskött och annat viltkött sägs många gånger vara ett klimatsmart kött. Utgångspunkten är att viltet finns oavsett mänsklig inverkan och det är en naturlig del av ekosystemet. Påståenden om viltköttets klimatfördelar bygger dock på ett begränsat faktaunderlag och antaganden. Därför behövdes bättre kunskapsunderlag för klimatavtrycket av vildsvinskött.
För att få bättre underlag genomfördes 2020-2022 projektet Klimatavtryck av vildsvinskött, finansierat av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Du hittar hela rapporten och mer material på Hushållningssällskapets webbplats.
Vad är klimatavtrycket?
Klimatavtrycket av vildsvinskött beräknas till knappt 5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg kött. Med en variation på mellan 2 och 8 kg CO2e per kg kött. Det kan jämföras med svensk tamgris vars klimatavtryck är knappt 4 kg CO2e per kg kött.
Det som ingår i beräkningen är utfodring, växthusgaser från vildsvinen, transporter vid jakt, vilthanteringsanläggningen och avfallshantering.
Transporter ökar klimatavtrycket
De mesta växthusgasutsläppen kommer från transporter i samband med jakt. Det går åt relativt mycket drivmedel för att samla in en så utspridd resurs som vildsvinskött är, och vildsvinsköttets klimatavtryck styrs i hög grad av hur långt jägarna kör per kg kött. Detta betyder också att klimatavtrycket till stor del kan förbättras om transportsträckorna minskar eller om förnybara drivmedel används.
Varför varierar klimatavtrycket?
Klimatavtrycket av vildsvinskött varierar av flera anledningar. Även om vildsvinen är en naturlig resurs i den svenska skogen så är den också väldigt utspridd. Det är inte varje jakttillfälle som resulterar i ett fällt vildsvin och det blir då också väldigt stor skillnad i klimatavtrycket.
Det är också stor skillnad mellan jaktmetoder och regioner vad gäller körsträckor och hur mycket vildsvinskött som varje jägare får per jakttillfälle.